En ny bloggare ser ljuset!

Hej hopp!

Nu ska jag göra som alla andra, och starta mig en liten blogg. Inte för att jag har en så himla fartfylld och spännande, glamourös och intressant vardag, men visst kan det ske en del märkliga saker här hemma emellanåt.
Och ni nära och kära kanske tycker det kan vara intressant att se vad vi hittar på. Speciellt nu när vi snart börjar våra nya liv i en ny stad.

GAHHH!!! Jag är faktiskt helt skräckslagen inför flytten, inte flytten som sådan såklart även om det kanske kan locka fram en och annan rysning. Nej, jag menar självklart sen, när vi väl är installerade på plats.
Känner verkligen inte EN ENDA person i Jönköping. Snacka om att man kommer bli isolerad om man inte försöker bjuda på sig själv.
Inte direkt som att man kan gå ut till lekparken, leta rätt på nån person och fråga om vi ska leka. Eller, det kanske man skulle prova. Skulle garanterat bli ihågkommen efter det.

Idag är jag ÄNTLIGEN ensam hemma, en liten stund. Båda grabbarna har gått ut för en lekstund, och det var välbehövligt! Bara njuta av lugnet och tystnaden, alldeles ensam. SKÖNT!!!

För övrigt kan jag meddela att jag blivit FaceBook junkie nu. Hur roligt som helst att hitta massa folk man inte längre umgås med, men som man alltid haft roligt med tidigare. Tyvärr har jag ännu inte fått tag på mina gamla tjejkompisar från högstadiet =( Men, de kanske inte ens har FB vad vet jag.

Hittade i alla fall ett gammalt ragg från Danmark. Jag träffade honom en sommar i Lökken. Känslor uppstod, och jag blev kvar någon vecka efter att övrig familj åkt hem från semestern. Många tårar föll när jag blev tvungen att åka hem till Sverige igen, men kort därefter fick vi minsann fint besök, då han kom och hälsade på.
Tyvärr var jag på den tiden ung (yngre!) och dum (dummare?) och dejtade även en viss finsk ung man, vilken kom på att han faktiskt älskade mig i samma veva som min danska friare var på besök, och jag ställdes inför ett svårt val. Jag hade kunnat hantera situationen bättre, MYCKET bättre, men tyvärr valde jag att nästintill ignorera den danske killen som fick sitta ensam hemma hos mig medan jag var ute och roade mig med finnpajsaren. SNÄLLT!!!

Till råga på allt lyckades jag med konststycket att skicka honom till fel tåg när han skulle hem.
Sedan hördes vi aldrig mer, jag flyttade ihop med finnpajsaren, och det är en helt annan historia, som för övrigt OCKSÅ hade kunnat skötas snyggare.

Hur som helst har jag alltid haft dåligt samvete för hur jag behandlade den stackars killen, och NU hittade jag honom på Facebook och fick ÄNTLIGEN möjlighet att säga Förlåt...
Känns mycket bra!

Nehepp Gott folk! Nu kallar snabeldraken på uppmärksamhet! Bäst att motionera den lite innan grabbarna kommer hem.

Pöss!